Inventeringar 2024

Inventera takhäckande fåglar

Ulf T Carlsson i Kristinehamn har inventerat takhäckande fåglar under åren 1993 – 2023. Han har nu varit i kontakt med BirdLife Sverige och är intresserad av att inventeringen utökas till hela landet. Flertalet regioner medverkar och har utsedda kontaktpersoner (för närvarande 27 st). För Östergötland har inventeringssamordnare Stefan Westberg fått denna uppgift.
Information om bakgrund och hur rapportering ska göras framgår av uppropet från Ulf, se nedan.
Tyvärr har vi blivit informerade om denna inventering i senaste laget, men en del ska vi väl kunna rapportera in ändå.

 

Stefan Westberg, kontakt@ogof.se

 

Dags för en inventering av Sveriges takhäckande fåglar 2024!
Under åren 1993 – 2023 har jag inventerat de takhäckande fåglarna på byggnader i Kristinehamns hamn vid Vänern. De där häckande arterna har varit strandskata, skrattmås, fiskmås, gråtrut, fisktärna och silvertärna. Det är bekant att särskilt silltrut, men även havstrut är kända i detta sammanhang.
I samband med skrivandet av en uppsats om företeelsen i Kristinehamn fann jag att uppgifter om takhäckning var ganska så knapphändiga i såväl ornitologisk litteratur som på nätet. Det är därför enligt min mening på tiden att en inventering av förekomsten av takhäckning i hela landet görs. De regionala och lokala föreningarnas tidskrifter och hemsidor är viktiga källor för att sprida kännedom om projektet i respektive tidskrift och/eller på hemsidan.
För varje art görs en räkning eller uppskattning av antalet par på lokalen i fråga. Om räkning av antalet bon ej är möjlig räknas antalet varnande fåglar. Av intresse är även vilken slags byggnad det rör sig om samt typ av tak såsom snedtak eller platt tak och takbeklädnad. Uppgifter om förekomsten av mossa eller annat som kan utgöra ett fäste för bona rapporteras också. Kännedom om när en art etablerade sig som takhäckare på en lokal är av stort värde. I rapporteringsområden med en riklig förekomst av takhäckande fiskmås ges endast en allmän beskrivning av fenomenet. Vad de hamn- eller industriområden beträffar som man ej fått tillstånd att beträda bör ändå anges vilka arter som häckar där.
Iakttagelser mailas landskapsvis eller motsvarande till respektive rapportmottagare på listan över dessa. En parallell rapportering på Artportalen är också av stort värde.
Från Svensk Fågeltaxering har jag fått följande utlåtande rörande projektet: ”Svensk Fågeltaxering, Lunds universitet, ser med spänning fram emot att se resultaten från denna studie och ger den sitt fulla stöd. För arterna i fråga är det uppenbart att de urbana miljöerna blir allt viktigare, åtminstone lokalt. Detta projekt ger möjlighet att kartlägga omfattningen av detta relativt nya fenomen.”
I en notis om måsar på hustak av Sören Svensson i nr 4 av Vår Fågelvärld 1997 kan man läsa följande uppmaning: ”Takhäckningar är ett fenomen vars utveckling måste följas i detalj.” Det är nu dags att hans vädjan förverkligas efter nästan 30 år!

Inventera sångsvanshäckningar

Hjälp till att inventera häckande sångsvan – en återvändare med positiv trend 

 

Den ljudligt trumpetande och i stora flockar på åkrar rastande sångsvanen har nog de flesta lagt märke till. Även de häckande paren, oftast i småsjöar, är iögonfallande. De stora antalen svanar i Tåkern och längs kusten utgörs av släktingen och vår landskapsfågel knölsvanen men sångsvanen är idag mer spridd över hela länet.

Sångsvanen har en väldigt lång historia i Östergötland. Det skvallrar bland annat det fornnordiska namnet för sångsvan om, ’emt’ eller ’ämt’, 

som man hittar i många geografiska namn, särskilt mindre sjöar. Efter många decennier av hård jakt var den helt utrotad från södra Sverige och omkring 1920 fanns det troligen inte mer än ca 20 par i hela landet. Fridlyst redan 1927 men ända fram till 1960-talet betraktad som en ödemarkernas fågel i norr. Sedan har sångsvanen kommit tillbaka till hela Sverige och ökat kraftigt i antal. Enligt praktverket ”Fåglarna i Sverige – antal och förekomst” (Sveriges Ornitologiska Förening 2012) uppskattades antalet par år 2008 till ca 5 400 par i hela Sverige och ca 85 par i Östergötland. Därefter har arten fortsatt att öka men hur många par finns det i Östergötland idag?

 

Östergötlands Ornitologiska Förening vill inspirera till mer fågelstudier runtom i länet och få ökad kunskap om fåglarnas förekomst. Sångsvan är en utmärkt art där alla kan hjälpa till. Spridd över hela länet, lätt att känna igen och tacksam att konstatera häckning för utan stor insats och utan att störa. För den som känner sig som en nybörjare finns några bra komihåg för att skilja sångsvan från knölsvan.

 

 

Sångsvan

  • Gul och svart näbb, utan knöl
  • Ljudlig, trumpetande läte men inget vingljud i flykten
  • I vattnet med smal och rak hals samt plattare kropp
  • Ofta på åkermark, långt från vatten
  • Häckar mest i mindre sjöar och våtmarker (kan ibland konkurrera med knölsvan i samma vatten) 

 

Knölsvan

  • Orangeröd näbb med knöl
  • Mest tyst men låter mycket om vingarna i flykten
  • I vattnet med lite tjockare och böjd hals samt bulligare kropp (klassiska svanbilden med lyftade vingar endast hos knölsvan)
  • Sällan på åkermark, i så fall nära vatten
  • Häckar mest i slättsjöar och längs kusten (kan ibland konkurrera med sångsvan i samma vatten)

 

 

Så här rapporterar du

Rapportering ska i första hand göras i Artportalen (artportalen.se). Men det går även att rapportera direkt till ÖgOF via mail eller genom att ringa/sms:a till någon av oss (se mail och mobilnummer nedan).

 

Vi lottar ut ett par vinster bland de som deltar – en nygjord tavla med sångsvansmotiv och ett presentkort på 500 kr hos Naturbutiken. Vill du ha chansen att vinna måste du meddela oss via mail eller sms att du rapporterat minst en häckning (gäller även om du rapporterar via Artportalen).

Rapportera en häckning med lämpliga häckningskriterier. I första hand väljs någon av aktiviteterna:

  • ruvande
  • bo, ägg/ungar
  • pulli/nyligen flygga ungar.

Markera lokal så noga som möjligt. Helst med en noggrannhet på max 200 m.

 

I artportalen väljs antingen en redan passande fyndplats, eventuellt kompletterad med en ”Publik kommentar” då noggrannare platsbeskrivning behövs. Finns ingen lämplig fyndplats skapas en ny sådan (”Ny fyndplats”).

 

Östergötlands Ornitologiska Förening (ÖgOF)

Mail kontakt@ogof.se

Mobil: 

Stefan 0731 544515

Gunnar 0706 988621

Sjöfågelinventeringen 2024

Sedan 2015 genomförs en årlig sjöfågelinventering i samarbete mellan BirdLife Sverige och Svensk Fågeltaxering (SFT). Fokus ligger på att räkna de fågelarter som häckar vid sjöar, vattendrag, våtmarker och längs kusterna. 

De arter som ingår är de som finns listade i den rapportmall som utges av SFT (se Sjöfåglar sommar: https://www.fageltaxering.lu.se/inventera/blanketter ). 

Inventeringen genomförs vid ett tillfälle per lokal under perioden 10 – 25 maj. Förra året (2023) räknades det på 62 lokaler i Östergötland, se rapport i Vingspegeln nr 5/2023. Du som ska räkna på en ny lokal kontaktar lämpligen mig, dels för att kontrollera att lokalen är ledig, dels för att lokalen ska bli bokad. Du kan också kontakta mig för hjälp med att hitta lämpliga lokaler.

 

Rapporterar du i excel (mall Sjöfågel sommar enligt ovan) mejlar du rapporten till SFT fageltaxering@biol.lu.se och till ÖgOF, kontakt@ogof.se .

Rapporterar du i BioCollect hamnar rapporten direkt hos SFT. Men du behöver då också ta ut en lista och mejla denna till ÖgOF, kontakt@ogof.se .

 

Det samlade resultatet på riksnivå ingår som en del i årsrapporten ”Övervakning av fåglarnas populationsutveckling” som ges ut av SFT i mars efterföljande år.

 

Mer information finns att läsa på SFT:s hemsida: https://www.fageltaxering.lu.se/inventera

Samt på BirdLifes hemsida: https://birdlife.se/forskning/sjofagelinventeringen/

 

Stefan Westberg

kontakt@ogof.se / 0731 544515

Foto: Jenny Rydén

Foto: Maria Nilsson

Vinterfåglar inpå knuten

Vinterfåglar inpå knuten är en årlig inventering som går ut på att man räknar fåglarna som besöker en vald fågelmatning den sista helgen i januari. Tanken är att man rapporterar det maximala antalet av en art som man ser vid ett och samma tillfälle. Ser man fem blåmesar samtidigt och det är det mesta man ser under tävlingsperioden är detta det antal som rapporteras. Man behöver inte inventera sin egen fågelmatning utan det går alldeles utmärkt att inventera en fågelmatning i en park eller dylikt.

 

Det är mycket lätt att vara med i inventeringen och man brukar oftast bekvämt kunna följa fåglarna och fåglarna som besöker matningen är oftast lätta att artbestämma.  All information man behöver innan och under inventeringen finns på www.vinterfåglar.se

sv_SESwedish