Detta är en vägledning för larm med BMS i Östergötland. Denna manual visar bland annat att det inte bara är rariteter som skall larmas ut. Kom ihåg att detta är en vägledning. Det kan säkert finnas många anledningar att larma på annat sätt eller inte larma. Exempelvis kan arter som ses under ”fel” årstid larmas. I manualen har arter med prefix 4, 5 respektive 6 tagits med.. 

Allmänt 

Larm kan ha flera funktioner. Är det lokala rariteter, kommer det förstås skådare åkande från området för att få in arten på sin livs-, landskaps- eller rapportområdeslista. Det kan också vara larm som ger en vägledning om att det är en bra sträckdag, att det har kommit in många ostliga fåglar under natten eller att en invasion är på gång. Då kanske man passar på att åka ut till sin lokal för att skåda eller så blir man lite mer alert på vissa arter, om man redan är ute. 
Därför är även larm från öar och av vissa sträckande fåglar av intresse. Det är sällan, som någon kan dra på dessa arter, men det ger en direkt information. 

Omdöme 
Man måste även vara försiktig med larm på arter där störning kan uppstå. En del arter i manualen är märkta med *. Då ska man tänka till en gång extra om det kan vara häckning på gång. Kom även ihåg C3:s regler för hur vi uppträder i fält! Du som larmar har ansvaret. Tänk även efter en extra gång innan du larmar ut en observation nattetid (kl. 23 – 07)! 

Vinterobsar 
Årskryss är roligt! Därför bör vissa arter larmas ut under januari, när många skådare är intresserade av att få en bra start på årslistan. Detta kan också användas när man lägger upp taktiken inför de arttävlingar, som brukar hållas i januari. 

Larmintervall 
Det viktigaste är att larma ut vid förändring så att skådare på väg får rätt information. 

Undanhållen information 
Det är i princip din skyldighet att larma ut intressanta observationer (se dock ”Omdöme” ovan), när du nu utnyttjar den information du får från alla andra larm. 

• Mindre sångsvan Au 
• C.c. columbianus Ah 
• Sädgås Ju 
• A. f. rossicus Au 
• Spetsbergsgås Vu 
• Bläsgås Vu 
• A. a. flavirostris Ah 
• Fjällgås Au 
• Snögås Au 
• Dvärgsnögås Ah 
• Kejsargås Ah 
• Stripgås Au 
• Vitkindad gås Vu 
• Prutgås Vu, Iu 
• B. b. hrota Ah 
• B. b. nigricans Ah 
• Rödhalsad gås Ah 
• Rostand Ah 
• Gravand Vu 
• Bläsand Vu 
• Am. bläsand Ah 
• Snatterand Vu 
• Kricka Ju 
• Amerikansk kricka Ah 
• Stjärtand Vu 
• Skedand Vu 
• Mandarinand Au 
• Rödhuvad dykand Ah 
• Bergand Ju 
• Praktejder Ah 
• Alförrädare Ah 
• Sjöorre Ju 
• Svärta Ju 
• Salskrake Ju 
• Am. kopparand Ah 
• Järpe Au 
• Vaktel, ej natt Au 
• Smålom Ju, Iu* 
• Storlom Ju 
• Sv.näbbad islom ej sträck Ah 
• Vitnäbbad islom ej sträck Ah 
• Smådopping Vu 
• Skäggdopping Ju 
• Gråhakedopping Vu 
• Svarthalsad dopping Ah* 
• Svarthakedopping Vu 
• Stormfågel Ah 
• Grålira Ah 
• Mindre lira Ah 
• Klykstjärtad stormsvala Ah 
• Havssula Ah 
• Toppskarv Ah 
• Rördrom Vu 
• Silkeshäger Ah 
• Ägretthäger Ah 
• Svart stork Ah 
• Vit stork Ah 
• Brun glada Ah 
• Röd glada Ah 
• Blå kärrhök Ju 
• Stäpphök Ah 
• Ängshök AdxH 
• Mindre skrikörn Ah 
• Kungsörn Au* 
• Aftonfalk Ah 
• Stenfalk Vu 
• Slagfalk Ah 
• Tatarfalk Ah 
• Jaktfalk Ah 
• Grönlandsfalk Ah 
• Pilgrimsfalk Vu 
• Vattenrall Vu 
• Småfläckig sumph., ej natt Au 
• Kornknarr, ej natt Au 
• Trana Vu 
• Skärfläcka Ah 
• Fjällpipare Ah 
• Kustpipare Avr 
• Tofsvipa Ju 
• Kustsnäppa Avr 
• Sandlöpare Ah 
• Småsnäppa Avr 
• Tuvsnäppa Ah 
• Spovsnäppa Avr 
• Skärsnäppa Ah 
• Myrsnäppa Ad 
• Dvärgbeckasin Avr 
• Enkelbeckasin Ju 
• Dubbelbeckasin Ad 
• Morkulla Ju 
• Rödspov AuxH 
• L. l. islandica Ah 
• Myrspov Avr 
• Dammsnäppa Ah 
• Roskarl Au 
• Smalnäbbad simsnäppa Ad 
• Brednäbbad simsnäppa Ah 
• Bredstjärtad labb Ah 
• Kustlabb Iu 
• Fjällabb Ah 
• Storlabb Ah 
• Svarthuvad mås Ah 
• Dvärgmås AuxH 
• Silltrut Iu 
• L. f. graellsii Ah 
• L.f. heuglini Ah 
• L.a. smithsonianus Ah 
• Kaspisk trut Ah 
• Medelhavstrut Ah 
• Vitvingad trut Ah 
• L.g. kumlieni Ah 
• L.g. thayeri Ah 
• Vittrut Ah 
• Tretåig mås Ah 
• Kentsk tärna Ah 
• Småtärna Ah 
• Svarttärna AuxH 
• Vitvingad tärna Ah 
• Sillgrissla Iu 
• Tordmule Iu 
• Tobisgrissla Iu 
• Alkekung Ah 
• Lunnefågel Ah 
• Skogsduva Ju 
• Turturduva Ah 
• Berguv Ul* 
• Fjälluggla Ah 
• Hökuggla Ah 
• Slaguggla Ah* 
• Lappuggla Ah* 
• Hornuggla Vu 
• Jorduggla Au 
• Pärluggla Au 
• Kungsfiskare Vu 
• Härfågel Ah* 
• Gråspett Ah* 
• Vitryggig hackspett Ah* 
• Tretåig hackspett Ad 
• Korttålärka Ah 
• Tofslärka Ah 
• Trädlärka Vu 
• Sånglärka Ju 
• Berglärka Ah 
• Större piplärka, ej sträck Ah 
• Fältpiplärka Ah 
• Ängspiplärka Ju 
• Rödstrupig piplärka Avr 
• Skärpiplärka Iu 
• Vattenpiplärka Ah 
• M. f. feldegg Ah 
• M. f. lutea/flavissima Ah 
• Citronärla Ah* 
• Forsärla Au 
• Sädesärla Vu 
• M. a. yarrelli Ah 
• Järnsparv Vu 
• Sydnäktergal, ej natt Ah 
• L. s. cyanecula Ah 
• Svart rödstjärt Au 
• P. o. semirufus (typ) Ah 
• P. p. samamiscus Ah 
• Svarthakad buskskvätta Ah 
• S. t. maura Ah 
• O. o. leucorrhoa Ah 
• Ringtrast Ad 
• T.t. alpestris Ah 
• Taltrast Ju 
• Rödvingetrast Ju 
• Dubbeltrast Ju 
• Flodsångare Ad 
• Vassångare Ad 
• Busksångare Ad 
• Höksångare Au 
• S. c. minula Ah 
• Svarthätta Vu 
• Lundsångare Ah 
• Kungsfågelsångare Ah 
• Taigasångare Ah 
• P. c. tristis (typ) Ad 
• Brandkronad kungsfågel Ah 
• Mindre flugsnappare Au 
• Halsbandsflugsnappare Ah 
• A. c. europaeus Ah 
• Lappmes Ah 
• Sommargylling Ah 
• Lavskrika Ah 
• N. c. machrorhynchos AuxI 
• C. c. corone Ah 
• Rosenstare Ah 
• Gulhämpling Ah 
• Snösiska Ad 
• Bändelkorsnäbb AhxI 
• Tallbit AdxI 
• Lappsparv Au 
• Ortolansparv Ad 
• Videsparv Ah 
• Dvärgsparv Ah 
• Kornsparv Ah 
• Ej listad spontan? Ah 
• Sjöfågel Ah 
• Rovfågel Ah 
• Vadare Ah 
• Måsfågel Ah 
• Tättingar Ah 
• Hybrid Au 
• Parkand/gås Au 
• Förrymd fågel Au 
• Fjäril Ah 
• Varg Ah 
• Lo Ah 
• Björn Ah 
• Järv Ah 
• Utter Ah 
• Mårdhund Ah 
• Delfin, ej tumlare Ah 
• Val Ah 
• Borttappade prylar Au 
• Upphittade prylar Au 

* = Tänk efter en gång extra : Häckning på gång? 
Ah = Dag 1: uppdatering varannan timme eller vid förändring 
Dag 2-3: 3-4 ggr per dag eller vid förändring. 
Dag 4-7: dagligen eller vid förändring 
Sedan vid förändring 
Ad = Dag 1-3: dagligen eller vid förändring 
Därefter endast vid förändring 
Au = Alltid vid upptäckt 
Avr = Vid upptäckt endast rastande under våren 
Vu = Vinter (~dec-feb): vid upptäckt 
Ju = Januari vid upptäckt 
Iu = Inland: vid upptäckt 
(smålom, prutgås, kustlabb, silltrut och alkor) 
Ul = Udda lokal (berguv) 
xH = Exklusive troliga eller kända häckningslokaler 
xI = Exklusive invasionsår (smaln. nötkråka) 
Bej natt = Gäller vissa arter mellan kl 23 och 07. Pips ut följande morgon.